Vinterdrift av elnät i glesbygd – utmaningen med avstånd och väder

När temperaturen sjunker under noll och snön lägger sig över Sveriges glesbygd ställs elnätsoperatörerna inför en av årets mest krävande perioder. Långa avstånd, begränsad tillgänglighet och vinterväder skapar unika utmaningar för drift och underhåll av kritisk infrastruktur.

När stormen Johannes drog in över Sverige den 27 december lämnades närmare 30 000 abonnenter utan ström, främst i Jämtland och Västernorrland. Nedfallna träd blockerade vägar och försvårade utryckningar. Trafikverket och polisen gick ut med en gemensam varning: "Ge dig inte ut i trafiken i onödan eller förbered dig på att du kan bli stillastående." För elnätsoperatörer blev situationen akut – inte bara på grund av omfattande skador, utan också för att det var extremt svårt att nå många av de drabbade områdena.

Digital övervakning förhindrar varken stormar eller nedfallna träd. Men den ger operatören underlag att bedöma: behöver vi verkligen ge oss ut nu, eller kan detta vänta? Genom att se komponenternas faktiska tillstånd på distans kan operatören fatta mer välgrundade beslut om när risken att skicka personal är motiverad.

I Sveriges glesbefolkade områden kan det ta timmar att nå en transformatorstation eller kopplingsstation vid ett larm eller misstänkt fel. Vägar som inte hinner röjas, ishalka och begränsad dagsljus förvandlar det som under sommaren är en rutinmässig kontroll till en riskfylld expedition.

För elnätsoperatören innebär detta att varje onödig utryckning blir kostsam – både i tid, resurser och risker för personalen. Samtidigt kan ett verkligt fel få stora konsekvenser om det inte upptäcks i tid. När vägarna är oframkomliga blir digital övervakning en förutsättning för att veta var resurserna behövs.

Traditionellt har drift av elnät i glesbygd handlat om att reagera på fel när de uppstår. Reaktivt arbete kommer alltid vara en del av driften – akuta fel måste hanteras. Men när tillgängligheten är begränsad vintertid och varje utryckning innebär risker, blir behovet av bättre beslutsunderlag tydligt.

Moderna IoT-lösningar och kontinuerlig övervakning gör det möjligt att komplettera reaktivt arbete med proaktiv analys. Genom att följa trender i temperatur, belastning och andra parametrar kan operatörer planera underhåll till perioder när vädret tillåter – och viktigast av allt: identifiera vilka fel som faktiskt kräver utryckning och vilka som kan vänta.

För elnätsbolag med omfattande glesbygdsnät blir förmågan att optimera underhåll och utryckningar avgörande under vintermånaderna. Digital övervakning ger överblick över tillståndet i realtid över hela nätet – oavsett om det är 5 eller 50 mil till närmaste station.

Vinterbilden av den lysande vägen genom den snöklädda skogen är vacker. Men för den som ansvarar för elnätsinfrastruktur handlar vintern om att ha bättre förutsättningar att fatta rätt beslut när förhållandena är som tuffast.